Idétorka och Cajsa Warg-utmaning 5/24

 

Planering och tentaveckor går inte alls ihop. Just nu, när nu denna vecka som jag både fasat för och längtat till har dragit igång så finns det inte så mycket mer att göra än att tuffa på. Jag ska klara det. Jag ska klara det. Jag ska klara det. För er som saknar mitt träningspeppiga jag ska veta att kommande vecka är bokad för en rejäl, veckolång träningsutmaning !

Dagens utmaning var när den franska grammatiken på allvar började flyta omkring framför ögonen och middagsmat definitivt var nödvändigt. Helst utan att först göra det för dagen ändå nödvändiga besöket på affären. Hur sjutton gör man snabbmat utan ägg?? Man tager vad man haver och förvandlar det till någonting fantastiskt. Typ som Lax med söt-starkt-salt täcke av chili, mangochutney, fetaost och creme fraiche, vitkålssallad, sparris, paprika och, stjärnan i centrum: Gräddstuvad grönkål.

Jag passar här på att göra en hyllning till grönkålen, denna fantastiska överlevnadsväxt som kan stå ute i snön för att verkligen vara purfärsk genom hela vintern. Och som är rik på både järn och c-vitamin, dessa två viktiga ämnen som fungerar allra bäst tillsammans. Och som är så galet god! För alla som inte tycker om eller inte prövat - just nu är färsk grönkål både billig och bra i grönsaksdisken. Hoppa den frysta varianten, då den nästan tar lika lång tid att laga till som den färska, och inte på långa vägar är lika god. Förfräs den lite i smör, häll på grädde och låt mysa ihop med lite peppar. Enkelt, gott.

Fick även en filosofisk utmanings-fråga (Tack Christian): Om en person föds stum och döv. Vilket språk använder denna personen när den tänker?

Med stor risk för att råka skriva ett monsterlångt inlägg med invecklade försök att reda ut mina egna filosofiska ståndpunkter så ska jag försöka mig på att fatta mig hyfsat kort. Vid mötet med denna fråga funderar jag först och främst på det grundantagande som ligger i den, nämligen att vi använder ett språk när vi tänker, och att detta, hos talande och hörande personer, nödvändigtvis har med ett ljudat språk att göra. Jag tror att det är lika vanligt att vara en väldigt visuell person, dvs, att tankar snarare består i bilder, färger eller liknande, ett slags visuellt språk, eller att vara mer patetisk (känslo-sinnes-styrd) och då ha lättare för fysiskt kännbara begrepp. 


Det är därför inte så långt bort för mig att helt enkelt dra slutsatsen att personen i fråga helt enkelt skulle använda den sinnesinformation hon/han har möjlighet att ta del av, och kanske dessutom mer effektivt än en person med alla sinnen intakta skulle kunna. Jag menar; För en person som är född döv kan väl ändå inte tystnad existera som ett begripligt begrepp? Vilket i sin tur leder vidare till en hel massa spännande sidospår på temat : Vilka begrepp i världen står utanför vår förståelse för att vi skulle behöva andra sinnen för att upptäcka dem?






Än en gång åter till grundtanken, är det verkligen så att vi tänker på ett språk? Eller är inte tankar en hel massa information, minnen, känslor och slutsatser som trängs bland synapserna i hjärnan och fantastiskt nog oftast fogar ihop sig till vettiga resonemang?


Vad tror du?
Kram,
Annica