Med många glada minnen i behåll lämnar jag Strömstad och kastar mig handlöst ut i framtidens osäkerhet. Jag började min framtid med att ta en springtur. Och vilken springtur det blev!
Blåbär! Överallt, massor - MASSOR - med blåbär. Jag är faktiskt väldigt imponerad av mig själv att jag lyckades springa hela min halvmil utan att en enda gång stanna för ett smakprov. Å andra sidan gick hela springturen lekande lätt eftersom hela min uppmärksamhet var riktad ut i skogskanten. Hurra! Äntligen väntar blåbärsfil till frukost!
Tänk hur mycket skatter som finns i naturen!
Kram,
Annica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar